ivbeenchangin

Jag ser din mun röra sig, jag hör orden som kommer ut.
Varje litet ord sårar mig, jag får tårar i ögonen.
Jag försöker dölja för dig att jag blir sårad.
Men du märker direkt.. Men du bryr dig inte.
Du fortsätter säga vad du tycker.
Jag känner att jag inte kan hålla tillbaka tårarna så snart känner jag att tårarna bara rinner och rinner.
Du slutar inte prata, du möter min blick.
Jag ser in i dina ögon dom är så djupa och iskalla.
Känner mig ensam och övergiven..
Tillslut klarar jag inte mer. Utan jag bara går.
Senare på kvällen ser jag att du skickat ett meddelande.
Jag blir ännu mer sorgsen.
Trodde inte du kunde såra mig så djupt och hårt.
Den natten sov jag inte. Jag bara grät och grät.
Nästa natt fortsatte jag gråta.
Tillslut klarade jag inte mer. Jag drunkande i mina egna tårar.
Jag var för slut för att orka med en dag till.
Dom tårar jag drunknade i hade du skapat.
Dom tårar som jag inte trodde att du skulle lyckats få fram fick du fram.
Dom tårar som jag fortfarande ligger i död och kall har torkat.
Dom torkade lika fort som du slutade prata med mig.
Slutade bry dig om mig.
Jag dog ensam, jag ligger forfarande kvar ensam.
För ingen har haft tid att kolla hur jag mår.
Ingen har vetat, förutom du.
Ingen har sätt mig, men har inte märkt att jag är borta.
Allt detta på grund av att jag litade på dig....</3